Sammordningsnummer

Den 1 januari 2000 infördes samordningsnummer.

Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Skattekontoret tilldelar samordningsnummer på begäran av en myndighet.

Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra verksamhetsområden ska ha ett gemensamt begrepp även för personer som inte är folkbokförda. Följande myndigheter kan begära samordningsnummer:

Samordningsnummer består, liksom personnummer, av tio siffror. De inledande sex siffrorna utgår från personens födelsetid (år,månad,dag). Därefter följer ett tresiffrigt individnummer som är udda för män och jämna för kvinnor. Siffran för födelsedag ökas med talet 60 och en kontrollsiffra beräknas.

Tilldelat samordningsnummer ska vara bestående och unikt, vilket innebär att numret följer personen och att två identiska samordningsnummer inte förekommer. Om personen senare blir registrerad som folkbokförd ersätts samordningsnummret av ett personnummer.

Senast uppdaterad: 2006-12-16